Livet, vitt och brett

Så var det äntligen dax för själva cermonin. Den gick till så att vi alla samlades utan för templet för att vänta på att munken skulle bjuda in oss. När så skedde fick alla ta av sig skorna. Gästerna fick gå in och sätta sig på golvet på någon sorts liten pall. Mamma och pappa och Khanhs mamma och pappa gick före oss in, alla med händerna ihop som lucior. Väl framme vid altaret satte sig våra föräldrar på golvet till höger. Vi stod framför buddhan. Så kom munken in och började mässa på vietnamesiska, han sjöng, enligt khanh om oss, våra föräldrar och önskade oss lycka och välgång. varje gång de slog i en stor klocka så bugade vi. Sedan kom munken ned och pratade till oss. Om äktenskapet, kärleken, familjen, respekten för våra föräldrar, ringarnas betydelse och att visa tålamod med varann. Vi satt på golvet på knä hela tiden. Jag kände inte mina fötter i slutet. Då bad munken oss att ställa oss upp. Jag trodde först inte att jag kunde, men lite stapplande kom jag upp och utbytte ringa med Khanh efter att vi upprepat efter munken, 5 löften tillvarann. sedan var det ned på knä igen, buga och ta emot välsignelser...tror jag i allafall, han sjöng ganska länge..på vietnamesiska.

Här på bilden är vi "nygiftta". Munkarna som var med finns med i bakgrunden. Khanhs pappa kom också med på ett hörn.



Här tillsammans med mor och far, och den gigantiska buddhafiguren. Damen, en nunna som bodde i templet, var inte den bästa fotografen, hon fick väldigt mycket tak med.



Tillsammans med bådas föräldrar, samt khanhs yngsts kusin.



Lee skötte sig jätte bra genom hela cermonin, han sov faktiskt. Här står vi hela familjen framme vid buddhan.



Alla gästerna som var med på cermonin i templet. Folket bredvid khanh är hans familj, endast mina föräldrar var med från min familj, resten är kompisar.



När cermonin var över gick vi ned i källaren för en vegitarisk lunch tillsammans med munkarna. Den var helt ok, vårrullar, nudlar och grönsaker med tofu och annat asiatiskt. Då hade Khanhs familj bytt om, de frågade mig om jag hade med mig andra kläder. Visste inte ens om att jag skulle byta om. Efter lunchen åkte vi tillbaka till hotellet och bytte om till kvällens kläder, sedan innan resturangen åkte vi till ett jätte stort köpcenter, West Edmonton mall, näst största köpcenteret i amerika. Jag kände mig väldigt fin och uppklädd för att bara gå och strosa lite där. och fråga mig inte varöf vi gjorde det heller...vi hade tid, det var allt.

Sedan bar det av till resturangen. Khanhs mamma hade bokat bord på en kinaresurang. Vi satt mitt bland alla andra gästerna så det var väldigt högljutt. Vi hade bokat bord till ca 30  men endast 18 dök upp.
Som traditionen bjuder så äter man 10 rätter när man firar något speciellt, så ochså denna kvällen. Vi fick kallskuret- kokta senor, inlagda kyckligfötter, stoppade grisfötter och BBQ gris. Sedan kom det krabbklubbor, hummer, hajfenssoppa, nudlar, fisk, ris och mycket annat. Jag är inte så förtjust i fisk och skaldjur, men jag försökte smaka på det mesta.





Sammanfattat så var det ett OK bröllo. Denna gången utbytte vi ringar och det var tillsagt i allafall 6 månader i förväg. I presenter fick vi pengar, som asiatisk tradition bjuder. Khanhs mor och far skänkte också pengar till templet som tack för att vi fick vara där. Systern betalade resturangen. Av min mor och far fick vi porslin som vi köpte tidigare i veckan, samt en kanadensisk och svensk flagga på stång. vi fick också en figurin med ett brudpar från en kompis till Khanhs mor och far. Lite besviken är jag att det var så mycket jag fick fixa själv, läs mer om det längre ned. Att gäster tackade nej dagen innan, att jag fick reda på så lite om hur allt skulle gå till och att vi inte riktigt hade pengar för att göra allt vi velat.

Så nästa gång jag gifter mig, i sverige, vet jag vad jag vill ha, jag har ju övat 2 gånger nu. Jag skall ha florist, gå till frissan, fixa naglarna professionellt och ha något annat än fisk och skaldjur.

Nu är i allafall detta bröllop över och Khanh försöker vänja sig vi att ha ring på sig.

Efter cermonin i templet åkte vi till en park för att ta lite bilder. Mamma var fotograf, Även om jag instruerat henne om bra och dåliga bilder och vad de kan bero på...så blev iallafall några bilder riktigt bra. Ja, jag är mycket petig när det kommer till fotografering...hade jag kunnat så skulle jag tagit fotona själv. Tack mamma för fotograferingen.











Dessa två foton tog jag själv hemma på köksbordet med solen som sken in genom förstret. Ville visa min tiara och ringarna med buketten som bakgrund. Buketten har tyvärr börjat slokna nu, men jag har tagit lite foton med intentionen att måla av den istället för att torka den.

Inför bröllopet var det lite förberedelser som behövde göras. Klänningen hämtades på torsdagen, ringarna var redan hämtade. Khanh införskaffade sig en kostym och efter lite eftersök i gareroben fann vi både slipps och skjorta. Jag ville ha något att pryda mitt hår med och funderade på små blommor, eller ett hårspänne. När så mamma besökte en av hobbyaffärerna här i Calgary fick jag dock iden att jag kunde göra min egen tiara med pärlor på guldtråd. Ett diadem hemma fick bli stommen sedan var det bara att börja linda och snurra tråd.

Onsdagkväll innan lördag och bröllop var det dags för pedikyr. Vi satt på framsidan i solen och hade fotbad och fotvård.  Jag hade köpt en vit penna för att göra den franska manikyren/pedikyren lite enklare att måla på. Så fransk manikyr på både fingrar och tår. Tårna blev riktigt snygga och fräscha. Manikyren på fingrarna gjorde jag dock på fredagkväll, vatten, bad, disk och tvätt går hårt på nagellack. Mycket nöjd med resultatet var jag i allafall.



Veckan innan bröllopet frågade jag Khanhs mamma om jag skulle ha en blombukett, eller om traditionen sa något annat om det. Jo då, om jag ville så fick jag ha en blombukett, men jag fick binda den själv. Antar att det inte skulle varit något problem att gått till en florist och fått den bunden, men cermonin var i Edmonton och jag visste inga florister där. Så på fredagen väl inbokade på hotellet åkte vi ned till en mataffär och köpte rosor, gräs och någon röd blomma för buketten. Tillbaka på hotellrummet band jag ihop min bukett tillsammans med lite pärlor på tråd som jag köpt tidigare. På lördagen lindade jag in stammarna med ett vitt band och fäste med vita knappnålar.
Kostnad: ca 150 kronor.
Att jag sedan inte kunde bära min bukett, blev en besvikelse då både jag och Khanh gick med händerna ihop, som lucia. Men Diana, Khanhs yngsta kusin, fick rycka in som blomsterflicka och höll buketten genom cermonin. Vet inte varför Khanhs mamma inte sa något om detta när jag frågade.



I mitten på veckan fick vi reda på att den frisör som skulle göra mitt hår hade fått förhinder och inte kunde komma och sätta upp mitt hår. Lösningen blev att vi fick göra det själva. Mamma, jag och khanh besökte frisören några dagar innan och hon visade hur uppsättningen skulle gå till, samt att vi fick låna hennes locktång, bobbypinnar och snodd. På lördag morgon vaknade vi vid 7.30. Jag sminkade mig klart och satt sedan inne på hotellrummet och fixade håret. Jag var så arg medan håret fixades. Vi skulle vara vid templet vid 10.30 och mamma lyckades platta håret helt spikrakt med locktången istället för att locka det...hur hon lyckades med det vet jag inte. Lee var inte påklädd, vi hade inte ätit frukost och frisyren såg inte ut som frisören visat oss. Här sitter jag redo och väntar på att mamma skall börja locka håret.



Lyckligtvis så blev slutresultatet bra. Tack mamma för Hjälpen! Och förlåt mitt humör, men jag trodde verkligen inte att det skulle bli bra när det aldrig blev några lockar.



Sedan skulle klänningen på. Den hade pytte tryckknappar och hyskor. Den var lite tight över bröstet så när jag försökte knöppa så knäpptes det upp någon annanstans, så pappa fick rycka in och knäppa ihop.



Precis när vi skulle gå kom Khanhs mamma in med två paket. Det var ett par örhögen och ett halsband med diamanter i. Enligt tradition sätter den blivande maken på smyckena, vilket Khanh gör här.



Sedan var vi 15 minuter sena och det bar av till templet.

Detta bröllop blev lite av "fixa det själv" och pyssel och knåp. Kanske inte riktigt vad jag tänkt mig, men visst känns det bra att kunna fixa mycket själv.

Då så, resten av mammas och pappas resa utlovades och här kommer den, som utlovats med bilder.
Dagarna fram till själva bröllopet gjorde vi väl inget speciellt. Vi var nere i stan en dag och tittade på skyskrapor och gick i China town. På torsdagen åkte vi till Heritage Park och kikade på gamla hus, indianer och nybyggare och pappa fick äntligen titta på sina gamla bonderedskap. Jag tror han tog en bild på varje gamal apparat han såg, med mamma intill som mätstock. Mamma och pappa har lite mer biler från sin resa med sig hem, för dem som vill se ännu mer får tala med dem.

Denna första bild är från lördagen, dagen efter de kom. Vi gick på Sushiresturang för att fira Khanhs födelsedag, samt ge mamma sin födelsedagspresent. Khanh åt sushi vi andra åt nudlar och annat från menyn.



Efter sushin gick vi till en Kinesisk efterättsresturang och beställde bubbeltea. En milkshake med geleklumpar i...smakar bättre än det låter. Pappa beställde en fruktkopp med tapioka...risgröt, han tyckte väl att det var så där. Här väntar vi på vår efterätt.



Dagen som vi åkte till bergen och Jonstons canyon, fick Lee lift på Morfars mage. Morfar orkade gå upp, men väl uppe sa han "inte ett steg till, nu går vi ned". 2 timmar att ta sig upp och 45 minuter att ta sig ned.



En av broarna som hängde från klippväggen.



Det nedre fallet som var en av attraktionerna längst vägen upp.



I Drumheller letade vi fosiler och dinosaurier. Här gräver mor och far igenom jorden efter stenar.



Lite av fynden. Mor gillar att leta stenar så jag tror att hon tyckte det var roligt.



Morfar och Lee vilar lite i skuggan innan vi var klara att leta stenar.



Lördagen i saskatoon innan vi åkte tillbaka till calgary åkte vi till en resturang och åt Dim Sum, Kinesisk frukost. Dumplings, senor, komage och annat smaskigt.



Här på trappan spenderade pappa flera eftermiddagar och kvällar. Ganska skönt faktiskt. Jag tror han vet mer om våra grannar än jag och Khanh någonsin kommer att göra. Han höll också koll på falkarna över fältet och skatorna på taket.



Dagen vi var nere i China town, passade vi på att äta Vietnamesisk nudelsoppa, Pho, de gjorde tappra försök att äta soppan med pinnar, även om jag erbjöd dem en gaffel var.



Fika nere vid sjön en eftermiddag då vi bestämde oss för att bara ta det lungt.



Vårt nya bord, med duk på, och stolarna som vi var tvungna att köpa när mor och far kom. Mycket bekvämma. Duken är helt fantastisk. den är vattenavstötande, och lämnar inga fläckar. Vi spillde både kaffe och tomat på den och inga fläckar än så länge.
Detta är sista kvällen innan mor och far åkte hem till Sverige igen. Jag hade gjort bruschetta och vi hade handlat lite gott fikabröd. Efter detta packadew de och dagen efter åt vi lunch innan vi skjutsade dem till flygplatsen.

Det har varit 2 hektiska veckor. Jätte trevligt att de kunde komma och se hur vi bor, och hälsa på Lee. Önskade att de bodde närmare. Nu är det tillbaka i vardagen igen.

Hejsan alla,
nu har mor och far varit här i över en vecka. Inte en lugn stund sedan de klev av planet. På söndagen åkte vi till Banff och Jonstons canyon. Jonstons är en promenad i bergen längst en flod med massor av vattenfall. Vi gick till det lägre och sedan till det övre fallet. Det tog drygt 2 timmar att gå upp och 45 minuter att ta sig ned igen...allt var uppför, över hängbroar och branta stigar. Lee satt i sele på morfars mage. Nere i Banff, som är en bergsby "turistby" åt vi lite lunch och gick i affärer med klippigabergen som bakgrund. Vi har varit ute vid ett stort köpcenter, som vi aldrig riktigt orkade gå igenom, vi kände oss nöjda efter 3 timmar. Vi har tagit promenader runt det center som vi bor närmast, gått i bokaffärer, byggaffärer, scrapbookaffärer, och mataffärer. Mamma tar evig tid i varje affär, hon tittar, känner och köper både det ena och andra. Vi har gjort iordning Lees säng, med påslakan och kudde. Nu sover han faktiskt där, i allafall halva natten. Vi har varit på IKEA, ja allt har namn på svenska här också. Vi köpte lite grejer, porslin och annat som behövdes. Jag har varit och köpt en klänning till mottagningen efter bröllopet till mig, en kostym till Khanh, provat ut klänningen till själva cermonin, hämtat ringar och jag har tillverkat ett diadem som jag skall ha i håret på bröllopet. Bukett verkat det som om jag får tillverka själv. Vi har en skjorta och slips kvar att införskaffa till Khanh.

I helgen åkte vi till saskatoon för att hälsa på Khanhs föräldrar. 6 Timmars resa åt vart håll. På vägen dit stannade vi till i Drumheller och gick på Tyrell museum med guidad tur i omgivningen. Drumheller är känd för sina dinosaurier så vi såg lite skelett och blev lite visare vad gäller deras liv och leverne efteråt. Under den guidade turen fick vi möjlighet att själva leta ben och fosiler vi hittade lite avtryck av växter medan mamma faktiskt hittade ett dinosaurieben, hon fick tyvärr inte behålla det. Det var varmt, svettigt och dammigt, alla kläderna fick slängas i tvätten efteråt. Lee fick tvättas av innan vi fortsatte till Saskatoon. Vi sov över i föräldrarnas hus och dagen efter fortsatte vi till Raymore, två timmar utanför saskatoon där de driver en bensinstation och resturang. De arbetade på stationen hela dagen medans vi var där, men vi hann att prata med dem mellan varven. Efter middagen åkte vi tillbaka till Saskatoon för att sova. Dagen efter åt vi Dim Sum, Kinesisk frukost med komage, senor, kyckligfötter och dumplings. Mor och far var kanske inte imponerade av all mat, men nu har de provat i allafall. Väl hemma på söndagkväll var vi alla trötta och måndagen tog vi det bara lungt. Idag har vi varit "Down Town", gått i lyxaffärer, mamma fick inte köpa skorna för 700 dollar för pappa. Gick lite i köpcentren i Chinatown och försökte hitta piller i en kinesisk medicin affär, där de sålde svampar, och annat konstigt. Till Lunch åt vi vietnamesisk nudelsoppa och drack vietnamesiskt iskaffe. Pappa och mamma åt soppan med pinnar, som man skall då man inte dricker upp själva soppan utan bara äter nudlarna och köttet. Det tog en stund men de blev faktiskt mätta. I eftermiddag tog vi det lungt och åkte till sjön och fikade.

Det var allt så långt. De har med sig foton på alla strapattser hem. Jag återkommer med fler glimtar av deras resa senare.

Just nu är det väl planeringen av bröllopet som tar upp tid. Vi hade lite fotvård på trappan här tidigare i kväll och nu skall vi äta upp resterna av Khanhs mammas pizza som vi tog med från Saskatoon.