Skumma fakta om Kanada
Livet i Kanada ar inte sa mycket annorlunda fran Sverige. De pratar dock engelska och ar ovanligt tillmotesgaende i affarer, sager "good morning" nar man tar en morgonpromenad och sager sir, madam och please valdigt ofta, det ar val det man marker pa ytan som ar skillnad fran Sverige.
For er som associerar Kanada med ridande poliser, hockey och lonnlov sa kan jag tala om att Kanada ar sa mycket mer.
I likhet med Sverige sa finns det har byrakrati, man kan stanga sitt huvud blodigt nar man forsoker fa saker gjorda. Papper skall sandas hit och dit, det skall stamplas och helst vara orginal. Om ni trodde att Svenska politiker var de enda som gor tvivelaktiga beslut och handlingar, tank igen, Kanada har sin beskarda del av mindre genomtankta beslut och handlingar ocksa. Man skulle kunna saga att det som hander i Sverige och folk blir upprorda over, hander har ocksa, fast i mycket storre skala. Landet ar ju sa mycket storre an Sverige och far storre konsekvenser.
Forhallandet till USA ar blandat, lite hatkarlek. Kanada behover sin granne men skakar ofta pa huvudet nar konstiga beslut tas.
Men, det behovs lite mer ingande kannedom for att upptacka de sma skillnaderna fran Sverige, de som man undrar "Varfor gor de sa?" Jag har darfor sammanstallt en lista med skumma fakta om Kanada. Las och begrunda.
1. I Kanada finns inga personnummer. Daremot har de nagot som kallas SIN-number. Ett langt svarihagkommligt nummer som de skaffar sig forsakringar och andra personliga saker pa. Saken ar den att det inte funkar sa bra med detta SIN-nummer da regeringen upptackt att upp till 10 SIN-nummer har skickats till samma adress och person pa flera olika platser. Antagligen for illigal invandring.
2. Uppfoljning pa identitete har i Kanada. Khanh har tva identiteter. En Khanh Trinh och en Whang Trinh. Jag vet inte hur detta startade men hans mellannamn ar Khanh och Whang hans fornamn, maste ha blivit mixat nagon gang. Detta resulterar i att Whang star som identitet pa vissa saker och Khanh som identitet pa andra...Detta hade aldrig varit mojligt i Sverige.
3. Mer identitet. For att halla koll pa hur manga som bor i Kanada sa har de folkrakning da och da. Jag menar verkligen rakning, de gar fran hus till hus och raknar hur manga som bor dar. Valkommen till Framtiden!
4. Saker kostar inte vad som star pa prislappen i affaren. I Kanada finns en skatt som kallas GST, denna andras da och da. Vad jag forstar kanske 1-2 ganger per ar. Darfor laggs denna skatt inte till pa prislappen i affaren da saker maste markas om, om skatten hojs eller sanks. Darfor far man rakna med att om man koper en troja for 14 dollar sa kostar den ungefar 14.90 dollar nar man betalar. Handlar man fler saker sa kan denna GST resultera i upp till 5 dollar mer an vad prislapparna sager tillsammans. 1 dollar ungefar 7 kronor. Underligt tycker jag, jag vill veta vad jag kommer att fa betala.
5. Bussen kanske inte kommer. I Kanada kan man inte lita pa bussen. Om chauforen ar mer an 10 minuter sen sa stalls turen in, eftersom foljande tur maste folja schemat. Sa har man otur far man vanta en halvtimme-timme for nasta tur. Inte sa roligt nar man skall till jobbet. Folk har ingen moral, tycker jag. Hur skall folk kunna ta bussen istallet for bilen om turen bara stalls in?
6. Plastfolie for fonstren. Kanada ar ett kallt land pa vintern. 40 minus ar inga ovanligheter. Man skulle ju kunna tro att de darfor bygger bra isolerade hus. Men ack nej. De lite aldre husen har dalig isolering i fonstren, darfor har nagon smart uppfinnare kommit pa att om man klistrar plastfolie over fonstret, sa drar det mindre. Japp, det finns folie i alla storlekar, och for att fa ett stramt resultat sa blaser man med hartorken en liten stund. Suck.
7. Skjutfonster. Pa tal om fonster. Vart hus ar byggt 2001, men vi har kalla fonster ocksa. Inga treglas fonster har inte. Nej, vi har skjutfonster med ett glas i, och for att forhindra flugor att komma in, ett flugnat, kanske inte varmer sa mycket. Var larde de sig om energisparning?
8. Smeknamn. Av nagon underlig anledning sa kallas alla for smeknamn, eller kortnamn har i kanada. Ar det sa mycket jobbigare att saga Jenny an Jen, Angela an Ang eller James an Jamie?
9. Mobiltelefon. Det kanns lite som om de har hogtecknologiska telefoner men komunicerar med roksignaler. 3G natet existerar inte, inga videosamtal har inte. Nar man ringer upp nagon sa betalar mottageren samtalet, varfor accepterar de det? Jag vill inte bli straffad for att nagon ringer mig. Jag har alltid sagt att "Riktiga vanner ringer", men har i Kanada ar det "Jag ringer dig". Nar man ar ute ur provinsen sa tillkommer langdistanskostnader, man vill ju inte riktigt att nagon ringer alls da. Inte konstigt att de flesta skickar SMS istallet for att ringa.
10. vattenkranar. Nar jag kom till kanada i borjan hade jag svart att forsta hur man spolade pa toan och hur man satte pa vattnet i duschar och handfat. Verkar som om varje fabrikor hittar pa sitt eget lite finurliga satt att gora folk forvirrade. Toan kan spolas med ett handtag pa sidan, pa vaggen eller med foten pa golvet. Handfat och duschar kan besta av en stor kula som skall vridas och foras at vanster eller hoger far varmt och kallt vatten. Eller bara vridas, eller bara foras...beror pa hur det ser ut. Ett antal ganger har jag fatt fraga Khanh hur det funkar. Var dusch har en avlang kula som vrids till onskad varme, inte till onskad styrka, bara till varme. Dessutom sitter duschen fast pa vaggen, ingen duschslang har inte.
11. Tvattmaskinen. En historia for sig sjalv. Det finns sidomatade maskiner med sakerligen jattebra tvattkraft. Men de anses dyra sa alternativet ar en toppmatad maskin med en padel i trumman som gar runt runt. Vi kan valja mellan varmt ,ljumet och kallt vatten, liten, mellan eller stor laddning och om det ar fargad, vit eller delikat tvatt. Langsta programmet ar 15 minuter. 3 knappar, valj och starta. Tvatten blir inte ren!
12. Maten. Kanadensare ater mycket kott, albertas befolkning mycket not. De producerar mycket notkott. Potatis ses som en sidoratt och ats garna tillsammans med creme fraisch, torkad bacon och smor. kottfarssas ar populart liksom snabbmat. Det finns en uppsjo av snabbmats resturanger plus massor av kulturella resturanger. Vilken varldsdel man an onskar att ata mat fran, sa finns det. En lustig grej som jag inte forstar ar att kottbullar kallas Swedish meatballs. Och roda hallongodisar kallas Swedish berries.
13. Oljepriserna har paverkat aven Kanadensiska bensinpriser. Bensinen ar uppe i fruktansvarda 6 kronor litern! Forr var den runt 3 kronor! Jag sager bara Buhu, nar de borjar komma upp i 10 kronor kanske jag tycker synd om dem. Folk i Kanada borjar inse att har 3-4 bilar ar ganska dyrt sarskillt om det ar stora fyrhjulsdrivna och andra bensindrickande monster.
Det far vara nog for denna gangen.
Mer skumma fakta om Kanada far komma senare.
For er som associerar Kanada med ridande poliser, hockey och lonnlov sa kan jag tala om att Kanada ar sa mycket mer.
I likhet med Sverige sa finns det har byrakrati, man kan stanga sitt huvud blodigt nar man forsoker fa saker gjorda. Papper skall sandas hit och dit, det skall stamplas och helst vara orginal. Om ni trodde att Svenska politiker var de enda som gor tvivelaktiga beslut och handlingar, tank igen, Kanada har sin beskarda del av mindre genomtankta beslut och handlingar ocksa. Man skulle kunna saga att det som hander i Sverige och folk blir upprorda over, hander har ocksa, fast i mycket storre skala. Landet ar ju sa mycket storre an Sverige och far storre konsekvenser.
Forhallandet till USA ar blandat, lite hatkarlek. Kanada behover sin granne men skakar ofta pa huvudet nar konstiga beslut tas.
Men, det behovs lite mer ingande kannedom for att upptacka de sma skillnaderna fran Sverige, de som man undrar "Varfor gor de sa?" Jag har darfor sammanstallt en lista med skumma fakta om Kanada. Las och begrunda.
1. I Kanada finns inga personnummer. Daremot har de nagot som kallas SIN-number. Ett langt svarihagkommligt nummer som de skaffar sig forsakringar och andra personliga saker pa. Saken ar den att det inte funkar sa bra med detta SIN-nummer da regeringen upptackt att upp till 10 SIN-nummer har skickats till samma adress och person pa flera olika platser. Antagligen for illigal invandring.
2. Uppfoljning pa identitete har i Kanada. Khanh har tva identiteter. En Khanh Trinh och en Whang Trinh. Jag vet inte hur detta startade men hans mellannamn ar Khanh och Whang hans fornamn, maste ha blivit mixat nagon gang. Detta resulterar i att Whang star som identitet pa vissa saker och Khanh som identitet pa andra...Detta hade aldrig varit mojligt i Sverige.
3. Mer identitet. For att halla koll pa hur manga som bor i Kanada sa har de folkrakning da och da. Jag menar verkligen rakning, de gar fran hus till hus och raknar hur manga som bor dar. Valkommen till Framtiden!
4. Saker kostar inte vad som star pa prislappen i affaren. I Kanada finns en skatt som kallas GST, denna andras da och da. Vad jag forstar kanske 1-2 ganger per ar. Darfor laggs denna skatt inte till pa prislappen i affaren da saker maste markas om, om skatten hojs eller sanks. Darfor far man rakna med att om man koper en troja for 14 dollar sa kostar den ungefar 14.90 dollar nar man betalar. Handlar man fler saker sa kan denna GST resultera i upp till 5 dollar mer an vad prislapparna sager tillsammans. 1 dollar ungefar 7 kronor. Underligt tycker jag, jag vill veta vad jag kommer att fa betala.
5. Bussen kanske inte kommer. I Kanada kan man inte lita pa bussen. Om chauforen ar mer an 10 minuter sen sa stalls turen in, eftersom foljande tur maste folja schemat. Sa har man otur far man vanta en halvtimme-timme for nasta tur. Inte sa roligt nar man skall till jobbet. Folk har ingen moral, tycker jag. Hur skall folk kunna ta bussen istallet for bilen om turen bara stalls in?
6. Plastfolie for fonstren. Kanada ar ett kallt land pa vintern. 40 minus ar inga ovanligheter. Man skulle ju kunna tro att de darfor bygger bra isolerade hus. Men ack nej. De lite aldre husen har dalig isolering i fonstren, darfor har nagon smart uppfinnare kommit pa att om man klistrar plastfolie over fonstret, sa drar det mindre. Japp, det finns folie i alla storlekar, och for att fa ett stramt resultat sa blaser man med hartorken en liten stund. Suck.
7. Skjutfonster. Pa tal om fonster. Vart hus ar byggt 2001, men vi har kalla fonster ocksa. Inga treglas fonster har inte. Nej, vi har skjutfonster med ett glas i, och for att forhindra flugor att komma in, ett flugnat, kanske inte varmer sa mycket. Var larde de sig om energisparning?
8. Smeknamn. Av nagon underlig anledning sa kallas alla for smeknamn, eller kortnamn har i kanada. Ar det sa mycket jobbigare att saga Jenny an Jen, Angela an Ang eller James an Jamie?
9. Mobiltelefon. Det kanns lite som om de har hogtecknologiska telefoner men komunicerar med roksignaler. 3G natet existerar inte, inga videosamtal har inte. Nar man ringer upp nagon sa betalar mottageren samtalet, varfor accepterar de det? Jag vill inte bli straffad for att nagon ringer mig. Jag har alltid sagt att "Riktiga vanner ringer", men har i Kanada ar det "Jag ringer dig". Nar man ar ute ur provinsen sa tillkommer langdistanskostnader, man vill ju inte riktigt att nagon ringer alls da. Inte konstigt att de flesta skickar SMS istallet for att ringa.
10. vattenkranar. Nar jag kom till kanada i borjan hade jag svart att forsta hur man spolade pa toan och hur man satte pa vattnet i duschar och handfat. Verkar som om varje fabrikor hittar pa sitt eget lite finurliga satt att gora folk forvirrade. Toan kan spolas med ett handtag pa sidan, pa vaggen eller med foten pa golvet. Handfat och duschar kan besta av en stor kula som skall vridas och foras at vanster eller hoger far varmt och kallt vatten. Eller bara vridas, eller bara foras...beror pa hur det ser ut. Ett antal ganger har jag fatt fraga Khanh hur det funkar. Var dusch har en avlang kula som vrids till onskad varme, inte till onskad styrka, bara till varme. Dessutom sitter duschen fast pa vaggen, ingen duschslang har inte.
11. Tvattmaskinen. En historia for sig sjalv. Det finns sidomatade maskiner med sakerligen jattebra tvattkraft. Men de anses dyra sa alternativet ar en toppmatad maskin med en padel i trumman som gar runt runt. Vi kan valja mellan varmt ,ljumet och kallt vatten, liten, mellan eller stor laddning och om det ar fargad, vit eller delikat tvatt. Langsta programmet ar 15 minuter. 3 knappar, valj och starta. Tvatten blir inte ren!
12. Maten. Kanadensare ater mycket kott, albertas befolkning mycket not. De producerar mycket notkott. Potatis ses som en sidoratt och ats garna tillsammans med creme fraisch, torkad bacon och smor. kottfarssas ar populart liksom snabbmat. Det finns en uppsjo av snabbmats resturanger plus massor av kulturella resturanger. Vilken varldsdel man an onskar att ata mat fran, sa finns det. En lustig grej som jag inte forstar ar att kottbullar kallas Swedish meatballs. Och roda hallongodisar kallas Swedish berries.
13. Oljepriserna har paverkat aven Kanadensiska bensinpriser. Bensinen ar uppe i fruktansvarda 6 kronor litern! Forr var den runt 3 kronor! Jag sager bara Buhu, nar de borjar komma upp i 10 kronor kanske jag tycker synd om dem. Folk i Kanada borjar inse att har 3-4 bilar ar ganska dyrt sarskillt om det ar stora fyrhjulsdrivna och andra bensindrickande monster.
Det far vara nog for denna gangen.
Mer skumma fakta om Kanada far komma senare.
Kommentarer
Trackback
